Maranatha House
Visst är det mysigt att bo på hotell! Eller som vi gjorde i Belfast, pensionat. Jag tror att jag hade kunnat spendera en hel helg och bara rört mig några kilometer från hotellet. Att bara få vara och koppla av. Det som skulle ta mig en bit därifrån hade varit långa och sköna promenader.
Tidigare var ett "boende" bara någonstans att sova för mig och jag kunde bo hur som helst så länge det var rent. Nu kan jag mer och mer njuta av själva boendet. Men är inte atmosfären det viktigaste?
Sådan lyx att sätta sig och få frukosten serverad. Gröten var jätte god.
Det doftade lilja i hela hallen och doften följde med när du gick uppför trapporna.
Det var skönt att äta en ordentlig frukost så att du klarade dig länge och det var inget problem här! Marian tittade konstigt på min burk med nescafé. Jag visste av erfarenhet att kaffet är väldigt svagt på många ställen så jag la i lite extra kaffe. Du kan dölja det i en annan burk också.
Vad är din frukostfavorit på hotell? Min är alla sorters flingor som jag blandar. Här var det också en jätte söt och god grapefrukt och bär. Både L och jag gillade dessa, så det måste ha tagit slut fort. Ägg mättar ju också bra. Jag äter ju bara fisk inte annat kött, men det var kul att se alla annorlunda korvar som L fick som du inte ser i Sverige.
I det gamla viktorianska huset fanns det ingen hiss. Givetvis bodde vi högst upp ...
För mig är en frukost i lugn och ro jätte viktigt. Jag vill sitta och njuta av mitt kaffe och inte bara rusa iväg. Det känns nästan som om det sätter prägel på hela dagen hur du börjar din morgon? Men det kanske bara är tankarna som biter sig fast och lurar dig.
Det är också skönt att känna sig lite ompysslad. Marian berättade gärna om restauranger, pubar och sevärdheter. Det var två par som satt bredvid oss första morgonen. Det ena paret var från Australien och det andra från USA.
Den andra sidan vette ut mot takåsarna.
Jag kände sådan fridfullhet när jag såg ut över dem ... Vilka söta små bakgårdar!
Det ena paret verkade vara här under en längre tid och de bilade runt i landet. Det var nog paret från Australien. Efter en sådan lång resa vill man nog stanna ett tag. De hade fördelen med vänstertrafiken i alla fall. :-)
Det är två av mina favoritländer att resa i fastän jag bara har varit där en gång. Jag gillar människorna, de är så lättsamma och utåtriktade. De pratade mycket med Marian så det gick inte att undvika att lyssna. De hade nyligen rest norrut som vi skulle göra nästa dag.
Vår vältrafikerade gata utanför. Nu väntade vi på vår taxi.
Vi pratade med Marian och vi bad henne ringa och beställa en "Black taxi tour" som den heter. Då blir du visad runt under ungefär en och en halv timme i västra Belfast där du får se några av murarna.
Plötsligt var taxin där och vi skyndade ut. Det skulle bli spännande!
En teckning av L.
Tusen kramar
Phyllis Andersson
URL: http://angelicawahlin.se/
Vad mysigt hotellet ser ut!