ByPhyllis

Livsstilsförändring
Jag brukar inte "planera" vad jag ska skriva i min blogg. Däremot så kan jag strax innan tänka: "Har jag något att ta upp idag?" "Har det hänt något kul?" Det där med att ha hänt något kul kanske inte är så ofta, haha. 
 
Det går inte att göra sig till. Jag kan inte skriva om något annat än det som är viktigt i mitt liv just nu. Förra året var mitt mål att skriva om "hälsa". I år blir det mer om resor. Jag går något som heter: "Kick start". Det är som ett litet "uppvaknande" vad gäller många ämnen. 
 
Det är inte alltid så lätt att veta vilken väg du ska välja.
Stanna upp och tänk efter annars kanske du aldrig får det du vill ...
 
Jag startade min blogg i april förra året och mitt tema var då: "Nystart". Inom kort så kommer jag att ändra det till att vara: "Livsstilsförändring". Inspirationen till det har kommit från "Kick start" och "Growbymia" som är samma. Att göra en livsstilsförändring går ju inte över en natt som "Mia" säger. 
 
Vi har en anteckningsbok under kursen. Det är jätte nyttigt att skriva ner vad dagens ämne handlar om och vad du har för tankar om det. Vi skriver om hur känslan är innan ett träningspass och efter. Det är också viktigt att tänka efter hur du känner när du unnar dig tid för dig själv = "egentid".
 
Jag får en varm känsla inombords när jag tar hand om mig själv.
Om du mår bra så sprider du det till andra.
 
Kanske mina stackars syskonbarn får ärva alla mina anteckningsböcker, haha. Efter "kick start" så tar det inte slut. Det är något som jag kommer att jobba med hela livet. 
 
Detta året blir det några resor också, jippi! I maj så bär det av till Belfast med en väninna. Vi var i Dublin för några år sedan och var på väg att ta fel buss som gick till Belfast. Vi sa att det hade varit häftigt att få komma dit. Vi ska vara där från tisdag till lördag. Sedan blir det en resa i juli och en i september. 
 
Något som jag önskade kunde ta mer plats på min blogg är "mode". Jag kan spendera en hel dag åt att gå i butiker och jag gillar att hänga med i modet. Idag syns det inte på mig, hihi. Just nu med fotografikurs, start av temat "livsstilsförändring" och de kommande resorna får det nog inte så mycket plats.
 
 
Mia ställde en fråga till oss igår.
 
Vad längtar du till just nu?
 
Hon berättade att det är en fråga som hon ställde till sig själv för drygt tre år sedan och att det har varit en process som fortsätter än i dag.
 
Jag ska ställa mig den frågan varje dag. Det får bli som en check att jag är på väg åt rätt håll. :-)
 
Tusen kramar
 
Phyllis Andersson
 
 
 
 
Ett nattligt äventyr
Har du också varit med om att du har varit så trött på morgonen att du funderar över hur du ska klara en hel arbetsdag?
 
Det började med influensan. Sedan fick jag problem att sova. I förrgår provade jag att börja springa men kroppen sa ifrån att det var för tidigt. Jag fick en väldigt obehaglig symptom och det blev en sväng till akuten. 
 
Vilken lång natt det har varit ... Jag våndades jätte mycket innan jag bestämde mig för att ringa en vän som fick köra mig dit. Det var som att kastas in i den bistra verkligheten. Ett fullpackat väntrum där det inte fanns nog med stolar och sedan en enda läkare på den avdelning som jag kom till. 
 
Jag vill ju så gärna komma igång och träna ...
 
Det var som att hamna i det "Sverige" som politikerna pratar om. Vår sjukvård. Vi som satt i väntrummet började att prata mer och mer. Ett par var från Hälsingland, precis som min mamma. Det var ett yngre par där också och jag kunde inte låta bli att fundera på vad som hade hänt? Några hade fått vänta overkligt länge och jag undrade hur de orkade?
 
Pliktrogna jag började tänka på mitt jobb. Timmarna gick och jag tänkte "ska jag åka hem?" Jag hörde mitt namn så jag hoppades på att något skulle hända. Precis som du hör överallt så var personalen fantastisk och de gör så gott de kan. 
 
Det blir nog lugna promenader ett tag till. 
 
Till slut så var det dags för mig att vinka och säga hejdå till mina nyfunna bekanta. Det var mitt i natten och inte en taxi i synhåll. Jag gav upp och tänkte att jag får ta bussen och den långa vägen hem. Jag gick under en tunnel och efter det en cykelväg sedan var jag framme vid bussarna. 
 
Det kändes hopplöst i blåsten och snöyran så jag vände om mot tunneln igen, men då möter jag en man med en huva över huvudet. Helt ensam mitt i natten. Jag vände mig om och då vänder han sig också om. Jag går en bit och ser mig om igen. Då har han stannat upp. Hur ska jag göra? Vågar jag gå igenom tunneln?
 
Underbara bekanta trakter där hemma. :-)
 
Jag följde min magkänsla och jag gick tillbaka förbi där mannen stod, där var det i alla fall bilar som körde förbi. Det blev att ringa en taxi. En härlig känsla kom över mig när jag satte mig i bilen. Äntligen på väg hem. Jag hade klarat de första testerna, nu var det bara att vänta på de andra. 
 
Min tanke gick till mina vänner som satt kvar och jag hoppades att allt skulle gå bra för dem. Ett besök på vårdcentralen väntar och imorgon på jobbet så måste jag komma ihåg att boka en tid. Det är så lätt att inte bry sig om sin hälsa.
 
Finns det något viktigare än att få vara frisk?
 
Tusen kramar 
 
Phyllis Andersson
 
Acceptera läget
När det nu är måndag igen så tänker jag på mannen i spärren som jag laddade mitt månadskort hos i fredags. Han hade verkligen glimten i ögat och utstrålade sådan glädje.
 
Han gjorde inte bara det han var tvungen att göra, utan samtidigt så kändes det som om den här mannen gillade sitt jobb. När jag gick därifrån så kände jag mig glad och jag började fundera på hur jag tar mig an mitt jobb? 
 
 
Ibland när solen skiner längtar jag mig bort från jobbet. Kanske som kvinnan till vänster. Sitta med min hund :-)
 
Jag har ju ett val om jag har ett jobb som jag inte trivs med. Antingen så är jag kvar och accepterar min situation eller så söker jag ett annat jobb, inte alltid så lätt, jag vet.
 
Tänk om jag skulle ha den bästa viljan hur än min situation ser ut? Att ta mig an arbetsuppgifterna precis som om jag brann för mitt jobb? Det kan ju inte göra det värre, eller hur?
 
Prova en dag. Ladda innan du ska till jobbet. Se det framför dig som om du längtar och att det ska bli kul att äntligen få jobba igen efter helgen. Var nyfiken och positiv till allt som du ska göra och till det som händer under dagen och tänk "entusiasm". 
 
 
 
Jag minns ett uppdrag jag hade för några år sedan där jag inte trivdes. Jag mådde "fysiskt illa" varje dag som jag gick till jobbet. Jag var där i drygt ett år ... Idag trivs jag jätte bra på mitt uppdrag och jag känner att bättre kan det inte bli. Jag vill vara som mannen i spärren, sprida glädje och göra mitt jobb med entusiasm. 
 
Det är klart att om jag hade ett alternativ framför mig och jag kunde välja ett jobb som fotograf ... Dit kanske jag kommer en dag, men just nu vill jag gilla det som jag gör och jag tror att inställningen kan vara avgörande. 
 
Vi kan inte göra mer än vårt bästa och glöm inte att du är bra precis som du är!
 
Tusen kramar
 
Phyllis Andersson