ByPhyllis

Livet har sin gång
Det anade jag aldrig om mig själv att jag skulle kunna vara hemma från jobbet så länge... Jag tror inte att jag har haft influensan förut och jag var tvungen att ringa "Sjukvårdsupplysningen" för att övertyga mig själv om att det inte var läge att gå tillbaka till jobbet. Sköterskan sa att du till exempel kan få lunginflammation om du slarvar med att börja jobba innan du är helt frisk. 
 
Jag orkar knappt prata i telefon det känns som om lungorna är för svaga. I morse gjorde jag min meditation men den gjorde mig illamående efteråt. Ok, allt är inte som det brukar vara och jag får nog inse det. 
 
Jag kände mig nästan lite tårögd av att få komma ner till den här fina vyn...
Tänk vad du tar mycket för givet när du är "frisk"...
 
Jag har i alla fall orkat rensa lite bland papper emellanåt, haha. Det har blivit att pyssla vila äta vila och så vidare. Sköterskan sa "du måste ju ha ork att jobba också". Jag tänkte på det efter min promenad igår när jag var helt slut även fast det var en väldigt kort runda. Hur kunde jag tro att jag skulle kunna åka till jobbet idag?
 
Ett tips till dig som har influensan och undrar hur du ska veta när du kan börja jobba igen. För att kolla orken gå ut en sväng. Det är en bra test på hur mycket krafter du har! 
 
Jag kommer nog att sitta och mata fåglarna som pensionär, haha. 
Jag får testa idag också med en promenad och se hur mycket ork jag har...
 
När du är sjuk så inser du vad som är viktigt. Jag längtar efter min familj och vänner som jag inte kan träffa just nu och knappt klarar av att prata i telefon med. Promenader, joggingturer, träningen, utflykter..., det längtar jag också efter.
 
Det är som om du sitter inne och tittar på "livet" som sker utanför. Folk som har bråttom till jobbet. Du hör spring i trappan tidigt på morgonen när du själv fortfarande ligger kvar i sängen och sopbilen som väsnas utanför. 
 
Det var så fint ljus ute igår...
 
Jag kan inte säga att jag längtar till jobbet, det är att ta i, haha, men jag ser fram emot att få fortsätta mitt liv...
 
Jag känner hur en enorm tacksamhetskänsla kommer över mig. Jag blir ju frisk snart, detta är bara något tillfälligt och jag känner tacksamhet förutom över det "självklara" så även för min fina lägenhet och mitt jobb som ger mig möjlighet till alla nya äventyr som jag ska vara med om i år! 
 
Tusen kramar
 
Phyllis Andersson
 
 
 
 
 
 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress