Fredagslyx
Gillar du överraskningar? Jag älskar både att ge och att få överraskningar! Jag hade bokat föreställningen med Timbuktu på Cirkus i Stockholm till min kille och mig och sedan ville jag bjuda på middag. Vi bokade bord tillsammans på Hotell Clarion Sign.
Det kan jag verkligen rekommendera! Det var en så härlig atmosfär. Varför inte börja en lördag med en frukost eller brunch där innan en dag på stan! Eller AW eller en middag... Min kille tyckte att vi lika väl kunde bo där en natt efter föreställningen, så det blev att packa lite extra grejer i väskan till jobbet. :-)
"Just for you" som innehöll små hjärtan av choklad...
Bara fjärde våningen men ändå en vacker utsikt med alla höstfärger över Norra Bantorget... Vi fick en liten stund med Cava på rummet innan middagen.
Hälleflundra... Det var så där lite lagom med mat, så att du mådde bra efteråt... :-)
En promenad via Sergelstorg där det byggs mycket just nu.
Sedan spårvagnen till Cirkus.
Det var en tankeväckande föreställning med härlig musik. Just nu har jag så mycket som jag vill läsa, men Timbuktus bok "En droppe midnatt" är med på min lista...
Tankar väcktes om att det vore spännande att besöka hans släktingars trakter i den lilla staden Allendale i South Carolina. Frågan dök givetvis upp i huvudet om det vore farligt som "vit" att åka dit?
Jag läste en recension av Johan Lindqvist på GB som var väldigt fint skriven. Här kommer ett stycke:
...Men hudfärgen, den som vi bär med oss hela tiden, tänker vi ens på den? Nej, knappast. I alla fall inte om den är vit, visserligen i minoritet bland världens befolkning, men med inbyggd makt, status och trygghet. Aldrig att jag, ens på platser där jag vart i princip ensam om min hudfärg, känt att den varit en belastning, att den kanske varit farlig för mig. Jag är en vit, svensk, man och därmed så ofattbart skyddad, curlad och bortskämd av historien, samhället, ekonomin, politiken och traditionen. Dessutom besvärande lat eftersom jag inte oftare funderar över mina förmåner...
Jag håller med Johan Lindqvist att det är en viktig bok idag. Vi behöver tänka efter hur otroligt priviligerade vi egentligen är...
Jag och min kille återvänder till hotellet i den mörka Stockholms natten. Tänk vilken lyx vi lever i...
Efter en underbar frukost på hotellet upptäcker vi de två nya pendeltågsstationerna i Stockholm.
Vi kände oss bägge väldigt avslappnade, men lite trötta.
Vi behöver stanna upp ibland och förstå hur bra vi har det...
De flesta av oss i Sverige har så många valmöjligheter så det är så lätt att ta allt för givet. Allt är möjligt och inget är omöjligt!
Tusen kramar
Phyllis Andersson
