Det var en sån fin dag och vi hade satt oss på en klippa vid vattnet. Några änder simmade förbi och vi kommenterade det och hur vackert det var där vi satt. Han hade föreslagit att vi skulle ha en fling, men ville jag det?

 

Jag var glad att vi hade hörts igen. Jag längtade efter att få hålla hans hand och att det skulle bli något mer. 

 

Vi gjorde sällskap till hans bil och vi stod och pratade ett tag. Jag kände hur jag hoppades på ett mirakel. 

 

Jag gav honom ett ultimatum att om vi skulle fortsätta att ses, så var det allt eller inget som gällde. Jag ville inte satsa på något som inte innebar någon framtid och jag visste att en dag så skulle jag bli sårad igen.