Att ta steget
Det känns otroligt kul att vara tillbaka och börja skriva igen! Jag har länge funderat på hur jag ska gå vidare med min blogg och därför har den legat i träda under en tid. Den första april slutade jag på mitt jobb som ekonomiassistent eftersom jag inte fick ta tjänsledigt. Många har frågat mig hur jag ska försörja mig i framtiden och ärligt talat så vet jag inte ännu.
Klarblå himmel och sol.
Storstugan, gäststuga och ett förråd i bakgrunden.
Jag är otroligt tacksam att jag får låna min pappas stuga under ett år. Då får jag tid att jobba med mina böcker och att läka min kropp och jag tror att en av anledningarna till att jag blev sjuk berodde på att jag inte var på den plats i livet där jag skulle vara.
Ingen bra sikt bara en liten glipa genom bakrutan. Mina krukväxter var också med.
Det gällde att stänga dörren fort så att inte saker trillade ut. Här har jag ändå tömt en del.
Visst tar det alltid längre tid än man tror när man ska flytta! Jag sov inte många timmar den natten och trots att jag nästan var klar tog det fem timmar på morgonen att komma iväg. Det blev mycket spring upp på vinden och ut till bilen. Kunde bli bra reklam för Volvo med tanke på allt som fick plats.
Jag fick köra väldigt fokuserat de fem timmar som resan tog och jag var orolig för en poliskontroll.
Nu har röran flyttan in i stället.
Hallen, här tänkte jag skärma av och skapa ett sovrum.
Jag brukar hålla hasigheterna och det var jag tacksam för. På långt håll kunde jag se en poliskvinna stiga ut på vägen och vifta in bilen som körde framför mig och jag kunde som tur var lugnt tuffa vidare med min fullpackade bil.
En av blommorna som fick hänga med var den jag fick från mitt senaste uppdrag där jag trivdes väldigt bra. Den har lyst upp min tillvaro sedan dess.
Äta en bra kost.
Jag ska se om ett miljöombyte och att få göra det jag brinner för kan göra mig frisk. Att äta näringstät mat och den kost jag mår bra av, byta ut negativa tankar, yoga, vara utomhus så mycket som möjligt, minska på stressen, skaffa ett husdjur (har länge längtat efter det) och bada i havet så ofta det går.
Att kunna grilla känns som en lyx.
En härlig brasa på kvällen för att värma upp stugan.
Jag tänker ta en dag i taget och för en gångs skull släppa på mitt kontrollbehov. Jag tror att man måste lita på sig själv och ha förtroende för att man kan klara sig.
Jag vaknade upp som femtiotreåring och insåg att mitt liv saknade syfte förutom min familj, vänner och fina kollegor förstås. Jag hade ett bra jobb, men det gav mig ingen mening och där spenderade jag elva timmar om dagen om man räknar in resorna och eftersom jag är singel kom jag hem till en tom lägenhet varje dag.
Elva timmar om dagen, det är en hisnande tanke. Så fint med ett hjärta.
Jag har hypotyreos (subklinisk vad jag tror) och jag äter levaxin. Det kan ge en massa symptom och tyvärr kan tillståndet bli värre. Min läkare sa att jag även kan få struma. Mitt TSH var senast 8, men T4 och T3 har alltid varit inom intervallet. TPO var för några år sedan 238 som lutar åt att jag har hashimotos. Så det var lite info för er som är intresserade och kanske själva har samma sjukdom.
Tänk på att stanna upp och låt inte åren bara rulla på utan att du är medveten om hur du lever ditt liv och att du kanske följer gamla mönster? Inget är omöjligt om du vill förändra din livssituation och det är aldrig försent. Prata med din chef eller diskutera med familj och vänner om vad du kan göra.
Mitt älskade morgonkaffe. Finns det en bättre stund på dagen?
Solen går upp och jag kan sitta ute och njuta av den friska luften.
Lyssnar du på din kropp och vad den säger till dig? Jag har länge varit en huvudfoting som inte har lyssnat på min kropp, men nu försöker jag ändra på det. Alla behöver inte ta det jätte kliv som jag har gjort. Det kan räcka med små förändringar och kanske ett annat sätt att tänka?
Ta hand om er!
Tusen kramar
Phyllis Andersson
