Generositet
Tänk att jag aldrig lär mig. Jag visste att det skulle vara extra kallt igår, men jag tog på mig samma kläder som vanligt. Till och med mamma hade påmint mig, haha, du blir aldrig vuxen för dina föräldrar. Idag vill jag kunna njuta av den fina snön utan att frysa.
Var du på bokrean igår? Det är inte försent de håller på ett tag till och de sa till mig att första dagen så är det inte så mycket folk. Det brukar bli mest till helgen.
Jag köpte en bok om Irland eftersom jag och en vännina ska åka dit i maj och en bok av Mia Törnblom som heter "Ta plats med ansvar och generositet".
Jag anser själv att jag är generös vad gäller att bjuda på saker och på att ge av mig själv, i alla fall med dem jag känner, men hur är det med min tid? Hur mycket av min tid ger jag till andra? Min familj är ju bara lilla jag. Den enda person som jag har "fullt upp med" är mig själv, hihi.
Det är inte hela sanningen såklart, men det fick mig att tänka efter. En gång i tiden så var jag med i flera organisationer där jag gav bidrag och jag var engagerad i en av dem. Jag flyttade så därför tog det slut och sedan fick jag ett jobb som reseledare. Det var otroligt spännande, men jag var tvungen att rensa bland mina utgifter för att klara mig.
Foton i repris. :-)
Nu är jag i en annan situation och jag ska erkänna att medan jag skriver det här blev jag påmind om att jag kan engagera mig i något igen. Att ge av min tid till något meningsfullt inte bara för mig själv. Alla har vi tankar om vad vi tycker är viktigt och vi kan alla dra ett strå till stacken.
Jag har aldrig tänkt på det förut att generositet också kan handla om att ge av din tid. Jag ska erkänna att vad gäller min tid så är jag jätte egoistisk! Vi har mycket på jobbet just ju, men jag gick hem i tid i alla fall. Jag har så svårt för att jobba över eftersom det är så trist med en kväll då du bara får tid för att äta och sova.
Jag får väl engagera mig i djur och natur eftersom jag så ofta är ute och njuter av den.
Mia Törnbloms böcker har lärt mig mycket och jag känner tacksamhet mot henne att jag idag är starkare i mig själv. Min vändpunkt var hennes bok "Självkänsla nu!" som jag läste när jag var i slutet av trettioårsåldern. Jag har mycket att jobba med ännu och jag hoppas att den nya boken ska ge mig lika många aha-upplevelser.
Jag har bara läst drygt tjugo sidor så jag kommer att ta upp fler saker från den i min lilla blogg. De böcker i "personlig utveckling" som jag har läst efter "Självkänsla nu!" har också varit betydelsefulla. Jag ser dem som mina "mentorer" och jag är tacksam för att författarna är så generösa att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper.
Glöm inte bort att du är precis lika mycket värd som någon annan!
Tusen kramar
Phyllis Andersson
