Det är nästan att det är för lite juldekorationer enligt mig, haha. 

 

Fast det bästa av allt är att jag ska bli faster igen. :-) När mina syskonbarn var små så bodde jag drygt sextio mil bort. Nu är det bara en resa med t-banan... Det känns som om en hel del kommer att förändras. Julen handlar mycket om gemenskap. För mig blev alla dessa helger viktiga när jag bodde långt ifrån min familj. 

 

I helgen ska jag åka till Skåne och träffa vänner. Det blir Västermalmsgallerian efter jobbet och leta en "present" till en väninna som jag ska bo hos. Visst är det kul att få leta efter presenter! Vi har slutat med julklappar till oss vuxna. Det roligaste är nästan att ge en present när någon minst anar det. 

 

 

Jag ska ge till mig själv också..., hihi. När jag kommer till Malmö väntar en "hot stone massage"... Det blir första gången, men det lät härligt! Behöver inte alla få massage i dagens stressade tillvaro. Axelmassage borde finnas i varje gatuhörn...

 

När jag går in för mycket i mitt jobb, i min stressbubbla, så gör det en självklart inte så glad. Igår när jag kom till dansen så tänkte jag hur ska detta gå? Folk började strömma in. Eftersom vi är en tight grupp så var det mycket skratt och kramar. Jag börjar också kunna hitta tillbaka till glädjen i dansen. 

 

Vi är två som alltid har sällskap till bussen och det var likadant igår kväll. Vi fick skynda på lite för hennes buss går före min och tiden blev knapp. Jag vet att hon inte trivs så bra på sitt jobb och ibland säger hon att hon kan vara lite låg när hon kommer till dansen. 

 

Vissa människor är otroliga! Trots allt så har jag aldrig varit med om någon som kan sprida sådan glädje till alla runt omkring sig. Jag fick en kommentar på min blogg igår om att sprida glädje och jag började tänka efter. Hur mycket glädje sprider jag? Inte mycket när jag är i min stressbubbla i alla fall, hihi. Jag är så gott som alltid glad. Är det att sprida glädje? Eller att vara vänlig mot andra?

 

Min danskompis och dansen gjorde mig glad igår! Du ångrar ju aldrig ett träningspass, eller hur? ;-)

 

Tusen kramar 

Phyllis Andersson