Intensiva dagar
Det var något speciellt med Belfast som jag tänkte på när vi gick på stan, men som jag inte kunde sätta fingret på. När vi några dagar senare pratade med en man i vår ålder som var född i staden, men som hade flyttat därifrån under oroligheterna och precis återvänt så förstod jag.
För det första så tyckte jag att det var lite människor på gatorna, fast det är ju ingen stor stad. Sedan tyckte jag att det var så få i medelåldern. Du såg många yngre och äldre, men inte i vår ålder. Kan det bero på att många flyttade från staden?
Queen´s University - öppnade som Queen´s College Belfast 1849.
Queen´s University är rankad som en av de topp 200 i världen.
Jag känner mig andäktig inför "kunskap" och mer kunskapstörstande än jag någonsin varit. Tänk så mycket spännande det finns att lära sig! Jag skulle vilja läsa konsthistoria, litteratur och språk om jag någonsin blir klar med alla mina andra projekt.
Galileo - en italiensk vetenskapsman inom naturkunskap som föddes 1564. Han blev inte uppskattad av den katolska kyrkan.
Var inte rädd för att gå in i byggnaden. Det ska visst finnas en trädgård också som man kan besöka.
Sådana här platser får mig att inse vad mycket spännande det finns att upptäcka och lära sig. Alla museeum, teatrar och konserthallar. Kultur helt enkelt. Det får mig att tänka på den boken som jag läser av Maria Borelius "Hälsorevolutionen." Maria berättar om att "förundran" är en av de faktorer som kan förlänga livslängden.
Det kan vara förundran över vacker natur, ett musikstycke eller en vindlande utsikt. Det kanske handlar om att bevara sin nyfikenhet och att kunna ge sig hän?
Något som du också lägger märke till i staden är alla kyrkor. Jag kan inte minnas någonstans där jag har varit som de har legat så tätt. Kanske Calcutta i Indien där olika trossamfund trängdes om plats.
Det kanske är det som resor handlar om - att förundras?
Vår resa fortsätter och ännu är vi bara inne på första dagen. :-)
Tusen kramar
Phyllis Andersson
