ByPhyllis

Egenkärlek
Många kan nog tycka att det är egoistiskt att vilja lära sig att tycka om sig själv eller att tycka mer om sig själv. Men jag tror på klyschan att det är svårt att kunna älska någon annan om du inte älskar dig själv.
 
Igår såg jag "Lerins lärlingar" på SVT play. Varje gång jag ser det så kommer det en tår i ögat. Jag vet inte vad det är som berör mig så starkt med den serien. Det var en av deltagarna som sa: "Jag skulle vilja bli fri från mitt handikapp".  Har vi inte alla någon typ av handikapp, det som vi kallar våra ryggsäckar?
 
 
 
Något som jag gillar med Lars Lerin är som det verkar hans genuina nyfikenhet på sina "lärlingar". Du kan se hur det lyser av intresse när han lyssnar på vad de har att säga och när de visar sina målningar. 
 
I senaste programmet så pratar han om husdjur. Att alla behöver någon att "krama om". Lars sägar med ett leénde att hans man är hans "djur". I det senaste avsnittet var Lars man bussguide när det skulle åka och titta på älgar. Det var helt underbart och som han bjuder på sig själv! Det är nästan som om du skulle vilja göra en resa med Lars och hans man som guide. Det hade inte varit en tråkig stund!
 
Saknar "mitt" utegym! Snart ska jag vara frisk nog ...
Förra söndagen var det dimmigt.
 
Med tanke på "egenkärlek" så hittade jag en så fin text som jag hade kopierat och sparat. Tyvärr kan jag inte ange källan eftersom jag bara har själva texten kvar.
 
"Det är omgivningen som kanske inte har förmågan att se din skönhet och som inte ger dig tillräckligt med luft och rymd så dina unika egenskaper kommer till sin rätt.Tänk på det. Och gå ut och sök din flock! Låt framför allt aldrig, aldrig, aldrig någon eller något lura dig till att förminska dig själv och tro att det är något fel på dig".
 
Har inte du också känt hur du kan vara olika beroende på vem eller vilka du umgås med? Jag har så fantastiska vänner och när jag umgås med dem känner jag att mitt rätta jag kommer fram.
 
 
Ingen vill ju känna sig som en "skugga". Den känslan kan komma över mig ibland och att jag känner mig "förminskad". Nu har jag lärt mig att undvika att umgås med människor som får mig att känna så. De är också fantastiska personer, det är bara kemin som inte stämmer.
 
I framtiden kommer min kamera att vara med lite oftare. Det får mig att känna mig lite nördig, men det kanske är när du känner dig "speciell" som du börjar hitta vem du är. Jag har fotograferat och skrivit sedan jag var liten och de börjar ta mer utrymme i mitt liv idag. Vad har du för kreativitet som finns gömt i dig?
 
Glöm inte att du är fantastisk och att du är bra precis som du är!
 
Tusen kramar
 
Phyllis Andersson 
 
 
 
 
Lars Gustafsson

Det är svårt att gilla andra om jag inte älskar mig själv. Men det är inte alltid jag känner så? God helg Phyllis

Svar: Det är fördelen med att blir äldre känner jag. Det är lättare att älska sig själv. :-) Jag har insett hur viktigt det är och att livet blir roligare! Jag får en varmare känsla inombords som jag också kan sprida till andra. :-)
ByPhyllis

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress