Tänk efter före
Fantastiska Mia Törnblom! Så mycket jag har lärt mig av hennes böcker, framför allt "självkänsla nu" och "att ta plats" som jag håller på och läser. Den första boken köpte jag i fyrtioårsåldern och den var början till att jag stannade upp och reflekterade över mitt liv.
Boken "att ta plats" ger många nya insikter. Det är andra eller tredje gången jag läser den och hela tiden är det nya aha upplevelser. Vissa saker behövde jag läsa flera gånger för att inse att jag behöver ta åt mig det och inte bara skumma igenom.
Visst är det härligt med ljudet av vågorna.
Det kan vara saker som du hör men som du tänker att det gäller inte mig. Till exempel att inte ta dig själv som "norm" att det är så det ska vara och det måste vara lika för alla. Det kan handla om politiska åsikter, hur något ska vara på jobbet eller hälsa.
Det fick jag läsa flera gånger i boken för att inse att det är ju som jag kan vara, hihi. När det gäller politik så visst lyssnar jag, men tar jag åt mig? Tänk om det någon annan säger kan vara "bättre" än den åsikt du själv har. Om du tänker efter så kanske du kan se en annan vinkel på saker och ting.
Det blev en joggingtur och utegymmet igår.
När det känns som att springa i djup lera, det är då du inte ska ge upp utan kämpa vidare.
Det är så lätt att fastna i vårt sätt att se på saker. För ett tag sedan åkte jag in till akuten. Det visade sig ha med min sköldkörtelsjukdom att göra. Alla beslut som jag tog därefter kanske inte var de mest genomtänkta, men jag lyssnade på min kropp och gjorde vad jag trodde var bäst.
På jobbet så kom ämnet upp lite då och då och några reagerade starkt på de val som jag hade gjort. Jag kände hur det triggade igång mig och gjorde mig både ledsen och eftertänksam.
Nyfikna rådjur.
Det lärde mig en sak förutom att inte vara för privat på jobbet, att inte se allt på "ditt sätt" utan att lyssna in och inte komma med en massa egna åsikter om allt. Du behöver inte alltid tycka till, ibland är det bästa att bara lyssna. I den situation som jag var i så saknade jag det.
Ingen känner min egen kropp lika bra som jag själv. Om jag skulle lyssna på någon så skulle det vara en person som är yrkeskunnig eller någon med lång erfarenhet av det som är mitt problem.
Så skönt att promenera hem efter joggingturen och passet på utegymmet.
Häromdagen var det en liten störig kille på bussen. Han kan ha varit cirka åtta år. Han lekte på bussen och han stod precis vid mig och knuffade till mig litegrann då och då. Jag tittade på pappan med en blick "att du får säga till din son." Han log tillbaka och tillrättavisade sin son som bättrade sig för en stund.
Sedan var han tillbaka igen. Jag tittade på pappan igen för det störde mig och bussresan hade plösligt blivit ett stressmoment. De gick av, men stressen satt kvar i mig.
Några dagar senare såg jag dem på busshållsplatsen och jag insåg att han hade någon typ av syndrom. Pappan fick hela tiden hålla koll och styra upp, men när bussen kom så smet han iväg och ställde sig först i kön.
Det var säkert många som störde sig som jag hade gjort tidigare, som liksom jag inte försöka tänka efter och förstå "varför."
Om du tänker efter så finns det nya saker att uppleva och lära dig varje dag.
Tusen kramar
Phyllis Andersson
