ByPhyllis

Äventyr i vardagen
Den senaste tiden har jag haft väldigt lugna helger som har varit skönt, men det känns bra att bryta det om inte annat för att inte bli för bekväm... Jag ska erkänna att det tog emot lite när jag gav mig iväg i lördags till Utö för att rida. Resan skulle ta mig drygt två timmar. Det var väldigt blåsigt så jag var också lite orolig för att bli fast där ute. 
 
Tunnelbana, pendeltåg, buss och sedan båt så såg min resväg ut. Jag hade med mig min fotobok och mobilen det skulle räcka som "nöje" efter vägen. Det är härligt att få "egentid" då du inte kommer någon vart och du kan bara roa dig med att titta ut genom fönstret eller läsa. 
 
 
Jag blev upphämtad av Charlotte vid båten. Hon ropade in hästarna som var långt borta i hagen. 
 
Det är svårt att tro det men detta är ledaren i flocken. Det är inte storleken som har betydelse...
 
Här kommer "min häst" som jag fy på mig inte kommer ihåg namnet på... 
 
Vi skulle rida på ridbanan. Westernridning är nytt för mig eftersom jag är van vid den "engelska skolan". Det märktes att han hade Welsh ponny i sig förutom arabblod och Quarter. Jag hade behövt vara mer bestämd från början för han ville gärna gå till grinden...
 
Vi började med hästkunskap. Charlotte sa att du ska borsta en häst med hjärtat. Det tyckte jag var vackert sagt. Borsta med kärlek och inte som om du tvättar en bil. Självklart egentligen. På ridskolan är det stressigt ibland och tyvärr har jag inte fått lära mig så mycket "hästkunskap". 
 
 
'
 
Efter att ha provat på långa tyglar, stopp, bak-, och framdelsvändningar och något galoppsprång så körde Charlotte mig till Utö Wärdshus. Det var underbart att få komma in värmen. 
 
 
 
Jag frågade Charlotte hur hon tyckte att jag skulle "fortsätta" om jag ville lära mig mer. Jag sa att kanske en "intensivkurs" hade varit något. Jag vet att det har hjälpt mig mycket med yogan då jag under fyra dagar lyckades hitta min andning...
 
Charlotte gav mig en tidning där det fanns en del kurser att välja på. Den förströdde jag mig med när jag drack min latte och njöt av min äppelkaka och den öppna spisen. Sämre kan man ha det en söndag eftermiddag!
 
Det var dags att ge sig av i blåsten till båten. Bryggan ligger bara tio minuters promenad från Wärdshuset. 
Du går förbi Stenhotellet där jag hade tänkt bo om ridningen hade blivit på en lördag.
Vilken blåst. Båten var försenad, men som tur var så fanns det en vänthall. 
Båten kunde inte stanna vid "Gruvbyn" så det kom en taxi och hämtade oss. Vi fick åka till Spränga brygga.
Vackra vyer. Charlotte bor på en ö utanför Utö så hon får också åka båt hem.
Jag fick under ett kort ögonblick uppleva ett annat sätt att leva. Att leva ett ö-liv. 
Det stormade ordentligt. 
 
Det kändes lite som när jag jobbade i Thailand. Du tror inte att det ska kunna ordna sig, men på något mirakalöst sätt så gör det alltid det. Jag har blivit lugnare sedan den erfarenheten och jag stressar inte upp mig. 
 
Bussen väntade in oss i Årsta så vi slapp vänta i de timmar som det skulle dröja till nästa buss. Alla var vid gott mod! Kapten på båten skojade med oss. Allt blev lyckat i alla fall. :-)
 
Det blir inte alltid som du har tänkt dig och ibland löser sig saker på ett oväntat sätt. Som de säger i Thailand:
 
"Same Same but different". 
 
Tusen kramar
Phyllis Andersson
 
 
 
 
 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress